Tant virkar och bakar och lever farmorlivet utan barnbarn.
Alltså. Lite tantvarning på denna tjej, men jag älskar att virka, laga mat, baka, städa och allt sånt där som man kanske generellt inte alltid dras till.
Jag vet inte hur det gick till, men att se min farmor ta hand om hela tjocka släkten som barn tände nog en gnista i mig att få göra lika dant.
Hon lärde mig att virka och vips - Tildan var hooked.
Det hjälper ju också lite med åldersnoja att längta efter att bli farmor, men helt allvarligt gör jag typ det. Hur mysigt vore det inte att ge sitt barnbarn en påse kakor inuti ett par virkade tjocksockar?
Musik är livet!
Ni vet ett vardagsrum? TV, soffa, bord, kanske ett vitrinsskåp.
Ett sånt hade vi, en gång i tiden. Tills vi flyttade till en tvåa och fick prioritera.
Det var ett lätt beslut.
Så vår allmänna häng-yta fick bli ett studiobord med mikrofoner och högtalare, ljudisolering, gitarrer, piano och notställ.
Perfekt.
Ni borde se min pianohörna.
Den är off limits för Douglas som hellre hade ställt upp typ Darth Vader där…
Mycket av vår tid tillsammans spenderas alltså i studion - eller vardagsrummet, eller vad det nu blir.
Bondgårdsdrömmen.
Både jag och Douglas är uppvuxna på landet och som ni säkert redan listat ut är jag mer av en landsbygdstjej än Stockholmsbrud.
Det är en dröm att långt bort i framtiden få sluta upp på en stor gård med många djur och barn, massa söta får och en ladugård att sköta.
Vi ses på Hayday!